Bloggarna Cornucopia och RikaTillsammans skrev nyligen om en ny tjänst som finns på
Hitta.se. Det är en tjänst där man kan kolla på livstilsdata för specifika kvarter i Sverige. Det intressanta är att man får fram medelinkomst och snittlån för det området. Riktigt intressant och det gjorde att jag lekte runt lite och kollade värden på olika orter. Jag kollade runt i Stockholm och kom fram till ett typiskt värde var runt 30 000 - 35 000 kr i medelinkomst och 2 miljoner i snittlån per hushåll i city och medelklassområden utanför city (villaområden, radhusområden och lägenhetsområden). Det var ganska intressant att det inte skiljde sig så mycket från ett kvarter i Vasastan som ett område i Enskede. Sen fanns det självklart områden i Saltsjöbaden/Djursholm/Lidingö med över 50 000 kr i medelinkomst och flera miljoner i lån och områden som Rinkeby/Alby/Tensta med runt 15 000 kr i medelinkomst och några hundra tusen i lån.
Så om vi utgår från ett snittkvarter i Stockholm där invånarna har 30 000 - 35 000 kr i medelinkomst, och med 2 miljoner i snittlån per hushåll så kan vi räkna lite på snitthushållet i Stockholm och hur ett ändrat ränteläge skulle påverka detta:
Lån: 2 miljoner
Dagens räntekostnad (1,75 % ränta): ca 2000 kr
Räntekostnad 5 % ränta: 5800 kr
Med 2 % amortering: 3300 kr
Totalt 9100 kr
7100 kr mer per månad jämfört med dagens kostnad.
Så totalt kan utgifterna öka med ca 7100 kr per månad om nu räntan höjs och amorteringskravet införs. Om nu också ränteavdraget avskaffas så blir utgifterna 11 700 kr per månad eller ca 9700 kr mer per månad än i dagsläget. Det hela ger ett mycket bra informerat läge över inkomster och snittbelåningen i Stockholm. I många områden är snittbelåningen fem gånger årsinkomsten eller mer. Det visar också att Stockholm är sårbart vid ett eventuellt prisfall på bostäder och räntehöjningar.
Jag har flera gånger tänkt på att hög belåning skulle ha en direkt dämpande effekt på räntehöjningarna, vilket kan göra att vi inte kommer se lika höga räntor framöver. Med det menar jag att hushållen kommer att minska sin konsumtion så mycket vid räntehöjningar så att det skulle skapa en större hävstång än tidigare. Däremot så har senaste tidens händelser visat på att våra svenska räntor sätts främst av de internationella räntorna. Klart tydligt var det när Riksbanken fick ge upp och sänka räntan då det inte gick ha en hög ränta med de låga räntor som gällde i Europa och USA. Så räntorna kan mycket väl gå upp till högre nivåer, trots att det skulle kunna ha en förödande effekt på svensk konsumtion. Hushållen ute i Europa och i USA är inte lika påverkade som de svenska av högre räntenivåer, då längre bindningstider ofta gäller. Viss dämpande effekt kan den minskade konsumtionen ha, men troligtvis inte så mycket att räntehöjningarna stannar upp. Det ska bli intressant att se vad som sker framöver, dagens låneekonomi kommer nog inte hålla i längden.
Två observanta läsare noterade att det nog inte är individuella snittlån som tas med i statistiken, så jag kollade upp det och det visade sig vara ett schablonberäknat belopp utifrån ränteavdraget. Det innebär att de utan lån räknas bort och hushåll med bolån räknas gemensamt. Men oavsett så är det intressant att hushållen med lån kan komma att få ökade kostnader på 7 000 - 10 000 kr per månad framöver och jag tror att det kan ha en stor påverkan på konsumtionen i regionen. Sen verkar det också som att CSN-lånen räknas med, eftersom i mitt område med nästan endast äldre studenter och doktorander så är snittlånet 300 000 kr, vilket motsvarar ungefär maximalt CSN i 6 år.