Jämförelse av olika investeringsalternativ förutsatt lågräntemiljö

Jag skrev i mitt föregående inlägg om värderingen av olika investeringar och att det finns ett ganska stor risk för låg inflation och låga räntor. Jag läste också nyligen Stiftelsen för strategisk forsknings rapport "De nya jobben i automatiseringens tidevarv" och där de kom fram till denna slutsats:
"Automatisering inklusive digitalisering bidrar till svagare investeringsdrivna konjunkturuppgångar och låg inflation. Det behövs helt enkelt inte lika dyra investeringar för att öka produktionen. En följd är låga räntor och risk för nya tillgångsbubblor. Riksbanken lyckas allt sämre, både att stävja bubblor och att stimulera ekonomin. Även det talar för att större vikt läggs på annan tillväxtpolitik."
Så författarna hyser liknande tankar och förutser att det kommer att vara låg inflation och låga räntor framöver. De kommer fram till slutsatsen att troligtvis så kommer många jobb att bytas ut mot nya och att det fortfarande kan komma löntagarna till del i form av högre löner genom att höglönejobb kommer att gynnas. Jag tänkte här göra en liten jämförelse mellan olika investeringar förutsatt lågräntemiljö.

Först så har vi det enkla alternativet att sätta in pengarna på ett sparkonto. Det är säkert i dagsläget då många har insättningsgaranti och pengarna på så sätt blir garanterade. Enligt Di.se så är bästa räntan hos Norwegian där räntan är 1,3 %. I dagsläget slår det inflationen med bra marginal, men med låga reporäntor så kan det hamna under inflationen i framtiden. Ett annat alternativ är Spiltan Räntefond Sverige eller räntetrippeln som Claes Hemberg skrivit om som ger ca 2-3 % per år med lite högre risk. Långa räntefonder är däremot att undvika då de ger halvbra avkastning vid låg ränta och har en stor risk om räntan går upp.

Det andra alternativet är börsen. Det som är bra med börsen är att man likt sparkonto inte behöver så mycket kapital, utan kan investera mindre belopp. Antingen kan man köpa indexfonder, aktier eller liknande. Trots stora uppgångar så är inte börsens värdering avsevärt hög om vi jämför historiskt sett som jag gjorde i tidigare inlägg. Jag sammanställde P/E-talet för OMXS30 och kom fram till att det viktade P/E-talet är 20. Direktavkastningen ligger någonstans mellan 3-4 % och jämfört med räntor är det relativt högt. I mitt tidigare inlägg så är dagens värdering också motiverad vid räntor på upp till 5 %. Utifrån de förutsättningarna så är börsen relativt okej värderad, men det finns fortfarande en risk då vi har varit inne i en lång bull market och börjar närma oss konjunkturtoppen.

Sen kommer alternativet att köpa sin bostad. Värderingarna varierar lite i olika delar av Sverige men jag tar Uppsala som exempel. Går man in på blocket så kan man hyra en 2:a för ca 6000-7000 kr i andrahand och liknande hyresrätter finns att få med relativt kort kö i de områden som renoveras runt om i Uppsala. Motsvarande 2:a kostar 2 miljoner plus 3000 kr i avgift. Det innebär att man sparar ca 3000-4000 kr per månad av att köpa sin bostad. Det innebär att man betalar 42-55 gånger hyran för sitt boende eller en direktavkastning på ca 2 %. Liknande värdering är det på större lägenheter. Lånar man vid dagens räntor så är det okej, men går räntorna över 2,8 % så börjar man gå back. Jämför du med börsen så får man högre direktavkastning där. Däremot så är det lättare att låna för en bostad och lättare att få hävstång. Med dagens räntor och avdrag så kan man vid 2 % direktavkastning tjäna 0,75-1 % per år på att låna för bostaden. Men det krävs bara 1-1,5 % räntehöjning för att man ska gå back och en 1-2 %-ig reporänta skulle fortfarande vara låg om det blir det normala framöver.

Så som jag skrev i tidigare inlägg så är börsen mest attraktivt i nuläget, men det finns också en stor risk med en börsinvestering då belåningen är rekordhög på grund av de låga räntorna. Då pengar finns riktigt billigt så är det vanligt idag att låna för att få en hävstångseffekt. Om nu kapital börjar att fly börsen så kommer det att ske snabba rörelser. På grund av de låga räntorna så kan vi mycket väl se de tillgångsbubblor som de i rapporten varnar om. Många menar på att vi redan är där. Låga räntor kan innebära 1-2 %-ig riskfri ränta/reporänta också, vilket skulle innebära att många bostadsinvesteringar i dagsläget är fortfarande dyra (då 1-2 % reporänta innebär 3-4 %-ig bolåneränta). Så det gäller att vara försiktigt i dagens finansmarknader då det finns ännu större risk för tillgångsbubblor på grund av låg inflation. Vi är just nu i ett gynnsamt konjunkturklimat med förbättrad konjunktur, när denna vänder så kommer också investerares riskvilja och vända. Det kan vända imorgon, men det kan också vända om först 3 år. Man vet aldrig framtiden och med fortsatt låga räntor så kan vad som helst hända. Man har pratat om en husbubbla i 5-10 år nu.

Avslutningsvis så vill jag tipsa om denna artikel i Di som säger att hälften av hushållen skulle ha svårt att klara en reporänta på 1,5 % (en historisk låg reporänta och del i ett lågräntescenario). Så även vid en lågräntemiljö skulle hushållen ha problem med sina bolån. Artikeln: http://www.di.se/di/artiklar/2015/5/19/rimlig-ranta-sprider-oro/?share=F40DD39817E6BFDDDEA8E872D715CF98