Något jag saknat på denna blogg är en djupgående genomgång av mina strategier och portfölj som nya läsare kan sätta sig in i utan att behöva djupdyka i mina tidigare inlägg. Dessutom kändes det också passande i och med att jag börjat blogga på TradeVenue att skapa ordentliga introduktioner av portföljerna. Jag tänkte här i en serie inlägg skriva om de strategier jag kommit fram till och använder. Först ut är Fysikerportföljen.
Fysikerportföljen är mitt namn på min långsiktiga portfölj. Den är uppdelad på ett tre olika portföljer för att sprida riskerna mellan olika strategier. Målet med Fysikerportföljen är att skapa en hög avkastning till låg risk för att skapa en framtida "pengamaskin" för att kunna bli mer ekonomiskt oberoende och skapa en trygghet i vardagen. Fysikerportföljen är skapad utifrån mycket forskning bland de bästa strategierna och de bästa sätten att förvalta sina pengar. Den är skapad utifrån att ha läst tusentals blogginlägg, runt hundra vetenskapliga artiklar och efter att ha läst ett tiotal böcker. Som forskare till yrket så har jag applicerat en mycket vetenskaplig metod i hur jag har tagit fram de olika strategierna och kraven på att strategierna fungerar under lång tid är mycket höga. Fysikerportföljen är också ett löpande projekt, något som kommer att förbättras över tid då ny forskning publiceras och bättre former av strategierna tas fram.
Motivering
Först tänkte jag besvara frågan om varför jag väljer att spara runt en fjärdedel av min lön i Fysikerportföljen varje månad. Anledningen är för att skapa en slags passiv inkomst och kunna bli mer ekonomiskt oberoende. Det innebär inte att jag vill sluta jobba, utan mer åt att kunna styra över sin egen vardag och göra det man tycker är kul. Jag tror också att det kommer bli viktigare framöver att bygga upp ett eget kapital, dels då det pratas allt mer om att pensionerna framöver kan komma att bli mindre, pensionsåldern kommer att öka och så vidare. Min stora insikt fick jag då jag läste Thomas Pikettys bok "Kapitalet i det 21:a århundradet" där Piketty anser att vi återigen har gått/håller på att gå mot ett samhälle där kapital är en stor del av ekonomin och där man kan leva på kapital. I dagsläget så utgör kapitalinkomsterna runt 20-30 % av de totala inkomsterna i ekonomin och av denna anledning så känns det vettigt att också ens egen inkomst ska utgöras av kapitalinkomster. Piketty skriver också att en avkastning på kapital efter inflation har historiskt sett legat på runt 4-5 %, vilket innebär att om man har ca 20 årslöner i kapital så kan man få motsvarande en årslön i avkastning.
När man ska bygga upp en förmögenhet eller en så kallad "pengamaskin" så finns det flera saker att tänka på. Det är speciellt två komponenter man ska tänka på, det är dels tid och avkastning. Traditionellt sett så har börsen gett ca 10 % avkastning per år. Att man har 110 kr nästa år om man investerar 100 kr känns inte som så mycket. Men om man däremot återinvesterar detta och har aktier i 30 år så kommer 100 kr att bli 1745 kr. En miljon blir då alltså 17,45 miljoner om 30 år. Men på tid så spelar också avkastningen roll. Om man har 20 % avkastning så känns det inte så mycket mer om 100 kr blir 120 kr nästa år. Däremot efter 30 år så har 100 kr blivit 23 240 kr mot 1745 kr som fås om avkastningen var 10 % per år. Ökar vi avkastningen bara lite så blir fortfarande effekten stor, t.ex. om vi ökar från 10 % till 12 % per år så blir 100 kr till 3000 kr istället för 1745 kr. Warren Buffett, världens näst rikaste man, har just utnyttjat dessa två samband. Han började i 20-årsåldern med inte så mycket kapital. Nu är han snart 85 år och har lyckats under sin tid som investerare åstadkomma i snitt 20 % avkastning per år. Med en sådan avkastning i 65 år så lyckas man omvandla en miljon till 140 miljarder. Därav vikten att lyckas åstadkomma hög avkastning över lång tid och varför det är viktigt att börja tidigt. Nedan visar jag fallet att spara 5 000 kr i månaden i 30 år med olika avkastning.
 |
| Avkastning för månadsspar på 5 000 kr vid olika avkastning |
Diversifierning genom tre olika portföljer
Grundtanken när jag investerar är att åstadkomma hög avkastning över lång tid. För att åstadkomma detta utan att utsätta mig för en för stor risk så använder jag flera beprövade strategier. Mina strategier är baserade på forskning i finansiell ekonomi och har visat sig fungera över lång tid. De tre portföljerna är: enkla fondportföljen, enkla aktieportföljen och en aktiv portfölj. Alla dessa portföljer baserar sig på metoder som skapat avkastning på 15-20 % per år över långa tidsperioder. I mina portföljer där jag direktäger aktier, enkla aktieportföljen och aktiva portföljen, så avgör jag också aktieexponering genom att investera med konjunkturen. Tanken är att ha en tredjedel i varje portfölj, så att fysikerportföljen står på tre lika stora ben.
Enkla fondportföljen
Enkla fondportföljen är min variant på en enkel fondportfölj. Den enkla fondportföljen investerar i tre fonder: en global indexfond, en svensk indexfond och en obligationsfond. De flesta har hört att det bästa är att investera i indexfonder samt att investera i både aktier och räntor för att minimera riskerna. Denna portfölj gör detsamma men utnyttjar marknaders tröghet/momentum, där man varierar mellan aktier och räntor i tid istället för att alltid hålla dessa. Den är automatisk och kräver endast en översyn en gång per månad, gärna i samband med månadsinsättningen.
Enkla fondportföljen baserar sig på Gary Antonaccis investeringsstrategi Global tillgångsmomentum som han har skrivit om i boken "Dual momentum investing". Momentum innebär tröghet och är enligt Eugene Fama, nobelpristagare i ekonomi, det främsta som strider mot den effektiva marknadsteorin. Marknaders tröghet gör så att det som går upp... fortsätter att gå upp och det som går ner fortsätter att gå ner. Effekten finns i alla sorters tillgångar som t.ex. aktier, obligationer, guld och så vidare. Det är också ganska fundamentalt och något de flesta av oss känner till. Köpte man aktier under år 2000 eller år 2007 så gick dessa ner i 2-3 år efter det, tvärtom skedde under 2003 och 2009 då aktier gick upp i ett antal år. Dual momentum går ut att på bästa sätt utnyttja detta.
Dual momentum innebär att man kombinerar två sorters tröghetsmått: relativ momentum och absolut momentum. Relativ momentum innebär att man köper den marknad eller sektor som gått bäst de senaste 12 månaderna, t.ex. Sverige eller USA. Absolut momentum innebär att man köper endast en tillgång om den har gått bättre än den riskfria räntan de senaste 12 månaderna. Dual momentum innebär att man kombinerar dessa två, så man köper den marknad som gått bäst om den har gått bättre än den riskfria räntan de senaste 12 månaderna. Antonacci rekommenderar den enkla formen att växla mellan amerikanska aktier, icke-amerikanska aktier och obligationer, något han kallar Global tillgångsmomentum. För Sverige så har jag testat detsamma för en svensk indexfond, en global indexfond och obligationer. Det går då ut på att i slutet av varje månad jämföra en svensk indexfond och en global indexfond för att se vilken som gått bäst senaste 12 månaderna. De jämförs sedan mot den riskfria räntan. Man köper sedan den fond som gått bäst av dessa, om de gått sämre än den riskfria räntan så köps en obligationsfond. Man är alltid investerad med 100 % i den fond som gått bäst. Strategin har testats på amerikanska marknader och gett 17,43 % per år mot 8,85 % för globalindex under åren 1974-2013 och i Sverige har den gett 10,3 % per år mot 1,3 % för globalindex under åren 2001-2015. Största prisfallet är -28 % mot -57 % för SPP Sverige. Resultatet med SPP:s fonder är följande:
Enkla aktieportföljen
Enkla aktieportföljen har sin grund i forskning utförd av nobelpristagaren Eugene Fama. Han visade att trots att marknader bör vara effektiva så går värdeaktier (aktier med låga P/E och P/B tal) och aktier med momentum bättre än index. Det innebär alltså att billiga aktier och aktier vars aktiekurs gått upp mycket går historiskt bättre än index. Just detta används i den enkla aktieportföljen och där man helt enkelt köper börsens billigaste aktier som gått upp mest och sedan byter ut dessa varje år. Att endast köpa börsens 30 % billigaste aktier baserat på P/E har gett utvecklingen nedan för den svenska börsen baserat på Fama-French data.
I enkla aktieportföljen tas aktierna fram med hjälp av faktorn EV/EBIT (företagsvärde/rörelseresultet), vilket är en förbättrad variant av P/E-talet då det tar in företagets belåning i beräkningen. Det går helt enkelt ut på att köpa de 5-10 billigaste företagen på marknaden, behålla dem ett år och sedan byta ut dessa. Strategin är baserad på Tobias Carlisle's arbete som presenteras i boken "Deep value" där han visar att på den amerikanska börsen har de 5 % billigaste företagen under åren 1951-2013 gett en avkastning på 15,72 % per år jämfört med 8,32 % för index. Denna strategi är sedan vidareutvecklad av Tim du Toit som visade att om man köper de aktier som gått upp mest de senaste 12 månaderna av de 20 % billigaste aktierna enligt EV/EBIT så ökar det avkastningen med 6 % per år under åren 1999-2011. Mycket forskning har också visat på att det är extra bra att kombinera värde och momentum då dessa har en negativ korrelation, så de olika faktorerna går olika bra vid olika tidpunkter.
Aktiv portfölj
I min aktiva aktieportfölj så får jag göra egna beslut baserat på det jag läst och min egen analys. Jag har en aktiv portfölj för att utvecklas som investerare och eftersom det är riktigt kul att investera i aktier. Min aktiva strategi är helt enkelt att köpa billiga och bra bolag. Med billigt menas det att aktierna ska värderas lågt med avseende på deras vinster och resultat. Med bra menas det att bolagen ska vara stabila kvalitétsbolag. Det innebär stadiga vinster, kassaflöden och tillväxt. Helst ska de också ha en bra avkastning på eget kapital. Hela tanken är att hitta aktier som är lägre värderade än vad de bör vara och att bygga en portfölj som utnyttjar detta. För att ha både en diversifierad och koncentrerad portfölj så har jag ca 5-10 aktier beroende på läge. Portföljen är ett löpande projekt där jag gärna lär mig av stora investerare som Warren Buffett, Joel Greenblatt, Guy Spier, Geoff Gannon och så vidare. Min utmaning är att slå index, något som är en riktigt svår uppgift och riktigt intressant utmaning. Det gäller att vara aktiv och annorlunda samt att utnyttja de lägen som finns för att hitta billiga aktier. Mer om det hela i fliken om aktiv strategi.
Konjunkturstrategin
Den som har kollat på börsen de senaste 15 åren har kanske märkt att index knappt är över sin topp från IT-bubblan. Det innebär att det inte alltid är så bra att investera på börsen då man kanske inte får tillbaka pengarna på ett antal år. Däremot följer börsen ett mönster. Den toppar vid konjunkturtoppen och den bottnar nära konjunkturbotten. Detta är just vad konjunkturstrategin utnyttjar. Med hjälp av konjunkturinstitutets konjunkturbarometer så säljs aktier då denna har varit över 110 i tre månader. Därefter köps aktier då antingen konjunkturbarometern varit under 90 i tre månader eller om index har vänt (vilket mäts med att uppgången på 10 månader är positiv). För att säkerhetsställa att denna metod har fungerat bra så testades detta på Fama-French data för åren 1975-2013. Förlusterna minskades ordentligt och avkastningen ökade med 6 % för index. Det ökade också avkastningen för låga P/E-bolag markant. För 100 kr investerade 1975 blev till 650 000 kr med denna metod jämfört med 32 000 kr om de var investerade i index. För att inte riskera allt för mycket om modellen ger en felaktig signal så säljs och köps hälften av aktieinnehavet i aktieportföljerna. Konjunkturstrategin appliceras på den enkla aktieportföljen och den aktiva portföljen.
