Tankar om marknadstajming

Marknader är inte perfekta. Om de skulle vara det så skulle t.ex. börsen alltid gå upp och alla skulle vara glada. Däremot går de i cykler, något de gjort i 100-tals år och de har oftast en tröghet/momentum man kan utnyttja. Jag använder själv momentumeffekten i en av mina portföljer, fondportföljen som investerar i de fonder med mest momentum. En fråga jag ställt mig på sistone är däremot om det är bra att använda marknadstajming i en värdeinvesteringsstrategi, speciellt med tanke på att bäst avkastning fås i en bear market?

Varför ska man då använda marknadstajming? Den största anledningen är nedsiderisken. Oftast är vi människor skapta så att vi kanske tål ett visst fall men kan agera i panik efter ett större. Detta kallas "loss aversion" och är mycket av det som styr att en bear market går så djupt. Den typiske investeraren sitter oftast på mest cash när börsen står som lägst och mest aktier när den är som högst, tvärtom hur man ska agera. Däremot för att motverka detta finns det regler man kan gå efter och de har historiskt sett begränsat nedgångarna men med samma avkastning, lite som en försäkring. Själv använder jag absolut momentum för detta, vilket innebär att om börsens 12-månadersavkastning är sämre än räntor så går jag över till räntor. Avkastningen går att se i mitt backtest på den svenska börsen under åren 1919-2006 där den ökar med 3,1 %:
http://investerarfysikern.blogspot.se/2015/05/backtest-absolut-momentum.html
När absolut momentum testats i på den amerikanska börsen så minskar både standardavvikelsen och maxfallet halveras.

Däremot så har jag undrat om det verkligen är bra att använda marknadstajming på en mekanisk strategi som t.ex. Magic formula. Jag fick under denna vecka svaret. Alpha Architect testade använda sin marknadstajmande strategi, Robust Asset Allocation, på sin kvantitativa strategi Quantative Value som innebär att köpa de billigaste kvalitetsbolagen. Robust asset allocation är en kombination av absolut momentum och glidande MA. De fick att avkastningen minskade med 1,43 % per år, men att standardavvikelsen, maximal nedgång minskade och Sharpekvoten ökade:
https://www.dropbox.com/s/pwji8dzviezcsx4/QV_Factsheet_Final.pdf?dl=1
Så då är frågan om det är värt den extra försäkringen att minska nedgången från -50 % till -25 % med genom att applicera absolut momentum på den mekaniska portföljen?

Den marknadstajmande strategi som jag började med var konjunkturstrategin. Denna har fungerat bra men den är mindre beprövad och det finns en risk för att signaler inte slår ut. Dessutom fungerade den mindre bra under åren 2001-2003 då man låg exponerad mot en fallande börs. Marknader har följt konjunkturen bra, däremot fungerar den mindre bra på låga P/E-tal. Nedan visar jag mitt tidigare backtest på låga P/E-tal där jag applicerar konjunkturbarometern på Fama-French data för låga P/E-tal och det visar sig endast vara vid den senaste kraschen som en konjunkturstrategi eller MA10-månader strategi har lönat sig. MA10-månader innebär att man säljer om kursen är under 10 månaders moving average. Största börsfallet halveras i detta fallet. Kombinerar man konjunkturstrategin med MA10 eller absolut momentum så är blir avkastningen som MA10 eller absolut momentum. Framöver kan troligtvis en konjunkturstrategi, absolut momentumstrategi eller en MA10 strategi applicerad på en värdeinvesteringsstrategi ge liknande avkastning som index men med lägre nedsida.



Testade också att jämföra MA10 strategin med absolut momentum strategin i mitt tidigare backtest. Det visade sig att båda hade presterat ganska bra under längre tid, med absolut momentum som gått bäst fram tills 80-talet och sedan har MA10 tagit ikapp lite. AlphaArchitect har tillämpat båda i sin Robust asset allocation då kombinationen passar bättre bland andra tillgångsklasser än aktier.


Så frågan som återstår är om man vill minska nedsidan eller ej och kanske riskera lite lägre avkastning? I dagsläget vet man till exempel med absolut momentum att man riskerar ett fall på max ca 20 % (börsen har gått upp ca 20 % mer än korta räntor de senaste 12 månaderna). Själv satt jag innan och funderade om det känns så smart att investera så hårt i aktier om vi nu kan komma att se ett fall på -30-50 %. Att veta att man endast riskerar ett fall på 20 % är lättare att smälta. Vet ej riktigt hur jag kommer att ta ett börsfall framöver, under 2008 så hade jag endast 10 000 kr investerat i fonder (vilket jag faktiskt sålde av...).

En annan sak som talar för att använda en marknadstajmande strategi är om nu värdepremien minskar. Om nu värdeaktier kommer att prestera som övriga börsen så kommer en marknadstajmande strategi löna sig. Däremot så har t.ex. Magic formula klarat sig riktigt bra under de senaste börsfallen (2000-2003, 2007-2009, 20011-2012) vilket kan tala för att vara kvar i marknaden. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så kan det också vara bra att helt köra på en enkel strategi och inte avvika från den, då oftast enkelhet vinner i investeringar.

En modell jag också pratat om är att göra insättningar efter en marknadstajmande strategi. Det skulle innebära att man gör insättningar endast i uppåttrend och avvakta med dem i nedåttrend tills börsen har vänt igen. På så sätt undviker man se allt falla direkt efter insättning.

Efter denna genomgång känns det igen som att en mekanisk strategi som den jag tillämpar eller Magic formula fungerar bäst utan marknadstajming om man inte blir påverkad och gör dumma beslut i en krasch. För min egen del så känns det bra att testa kommande bear market att ligga kvar när den ännu inte kommit upp i några riktigt stora summor. När det kommer till den aktiva portföljen så kommer jag att ta denna insikt om börsens korrelation med konjunkturcykeln och marknaders momentum med mig. I dagsläget ser vi en bättre konjunktur och flera av de aktier jag har är fortfarande lågt värderade mot läget i omvärlden. Vid en vändande marknad eller om vi ser en konjunkturtopp så kanske jag sitter på lite mer cash för att gå in tyngre när en vändning väl sker. Planen är att spara ihop lite cash för att gå in i net-nets vid en krasch.