Insikter om dual momentum

Jag läste detta inlägg på Gary Antonaccis blogg:
http://www.dualmomentum.net/2015/06/dual-momentum-for-non-us-investors.html
Det handlar om hur man ska applicera Dual momentum som icke-amerikansk investerare. Det fick mig att tänka till lite om hur man ska implementera det och gå till väga.

I inlägget så kom skribenten fram till att oavsett hur dollarpriset utvecklar sig så är det bättre att tillämpa Dual momentum i dollar eller en kombination av dollar och sin lokala valuta. Det innebär t.ex. att det är bättre att köpa amerikanska ETF:er som speglar USA börsen och ACWI-ex US (världen exklusive USA) och annars ligga i räntor, antingen i lokal valuta eller i amerikanska obligationer.

Hur ska man då gå tillväga som svensk investerare? Det enklaste är att köpa amerikanska ETF-er, vilka nu är riktigt billigt via Avanzas och Nordnets sänkning av courtaget. De har en avgift på i snitt 0,1 %, vilket är mycket lägre än om man sätter ihop en svensk portfölj. Med mini-courtage och växlingsavgift så kostar varje affär 0,5 % vid köp över 3600 kr. Om man har en större portfölj på runt 150 000 kr så lönar sig högsta courtageklassen och varje affär kostar 0,33 % (det är bara att hoppas att de sänker valutaspreaden också). Utöver det så måste man också ta hänsyn till spreaden. I och med ett genomsnittligt byte ungefär 1,3 gånger per år så blir den extra kostnaden lite högre än att spara i ett svenskt fondalternativ, men bytena sker mycket snabbare vilket kan tjäna in denna högre kostnad.

Vilka ETF-er ska man då spara i? Själv gillar jag Vanguard eftersom de är billigast och har ett bra utbud. Deras ETF-er S&P 500 (VOO) och Vanguard FTSE All-World ex-US ETF (VEU) är billiga och täcker just de områden som är berörda i Dual momentum. För obligationsdelen så kan man använda Vanguard Total Bond Market (BND) för att alltid ligga investerad i dollar (även om det inte är så stor skillnad att ligga investerad i kronor under nedgång). Något som talar för att ligga i amerikanska obligationer är också det att deras långa räntor är ca 1-2 % högre än de svenska, vilket minskar fallhöjden i dagsläget. Så detta alternativ går att skapa för en portfölj över 3600 kr och med en årlig kostnad på runt 0,65 %.

Om man istället vill skapa samma uppsättning men med svenska indexfonder så går det att återskapa dessa marknader med dessa:
USA:
SPP USA (avgift 0,2 %)
Resten av världen:
50 % SPP Europa (avgift 0,2 %)
20 % Länsförsäkringar Tillväxtmarknad (avgift 0,4 %)
20 % SPP Japan (avgift 0,2 %)
10 % Swedbank Robur Indexfond Asien (avgift 0,2 %)
Obligationer:
SPP Obligationsfond (avgift 0,2 %)
eller en obligationsfond i USD
Så det blir en avgift ca 0,2 % per år.

Detta fick också mig att fundera på den modell jag tillämpat hittills och så som jag investerar idag. Där investerar jag i SPP Global, SPP Sverige och SPP Obligationsfond. Däremot insåg jag att under en börsnedgång så sjunker kronan oftast ganska mycket och man i så fall köper en global indexfond. Kollar vi t.ex. nu så är vi upp +22 % på ett år i SPP Global och fallet är -18 % innan köp av indexfond. Ifall vi jämför detta med den amerikanska varianten av Dual momentum så ligger den nu i S&P 500 vilken är upp 6,4 % på ett år över den riskfria räntan. Detta innebär ett fall på -6 %. Detsamma hände under kraschen 2001 och 2008 då kronan försvagades samtidigt som börsfallet. Om vi istället hade avgjort ifall vi legat i kvar i en Sverige/Global-fond endast baserat på absolut momentum-regler senaste 15 åren så hade avkastningen blivit högre. Intressant nog så har t.o.m. endast absoult momentum på den svenska börsen gett bättre avkastning än dual momentum för Sverige/Global. Nedan visar jag också de gamla reglerna då man investerar i SPP Global om den gett bättre avkastning än räntor, vilket varit klart sämre.


Så med tanke på vår lilla hopp-i-skutt valuta så kan det vara mindre bra att applicera Dual momentum på samma sätt i Sverige. Det fick mig att undra på hur man ska applicera det och om det fungerar i på sättet jag beskrivit det ovan. Jag testade applicera Dual momentum på svenskt avkastningsindex, ACWI i sek och svenska obligationer under åren 1993-2014. Dessa jämförs med relativt momentum mellan guld, långa räntor och svenska aktier samt MA10 regler på svenska börsen. Resultatet blev följande.



Vi ser att under åren 1996-2000 så underpresterade Dual momentum klart jämfört med de andra strategierna och har under perioden gett en sämre avkastning än svenska börsindex. Detta är främst på grund av starka rörelser i valutan under dessa åren.


Jämför vi med dollar indexet mot andra valutor som påverkar dual momentum mellan USAs börs och övriga världen så fås följande:


Det är inte alls samma volatilitet och det undviker att man gör mindre lämpliga byten som t.ex. under 97-98 och 2007-2008. Detta gör att Dual momentum är mindre lämplig att tillämpa mellan Sverige och Global, då rörelserna är mycket häftigare.

Det leder till att det bästa sättet att implementera dual momentum är just som föreslås i böckerna: mellan den amerikanska börsen och övriga världens börser. Där följer man de stora kapitalflödena och får ett brett sparande över hela världens börser utan att vara för beroende av Sverige. Det enda man kan oroa sig för är stora rörelser i svenska valutan, vilket gör att det är bäst att ha innehavet i amerikanska obligationer.

Om man vill tillämpa dual momentum i sitt pensionssparande så är fördelningen i ovan nämnda fonder mest lämplig och att tillämpa gå efter dual momentum-signalerna i USD. De flesta fondförvaltare har dessa bolag i sitt sortiment och de finns även i PPM. Helst vill man ha obligationsfonden i dollar, men det är svårt att få tag på men det har visat sig bra att ha det i lokal valuta också.

Jag satt och funderade på vad som är mest lämpligt i PPM och kollade avkastningen för Dual momentum mot ACWI med hävstång som används i AP7 Aktiefond. Avkastningen blev under åren 1993-2014 totalt +722 % med AP7 Aktiefond och hela +1744 % med Dual momentum. Utöver det så var största nedgången med AP7 Aktiefond -65 % medan Dual momentum föll som max -22,6 % och gav som värsta enskilda år -10 % i avkastning. Så att gå över från AP7 Aktiefond till Dual momentum ger en klart bättre riskjusterad avkastning. Det skulle också vara bra för att motverka att sälja av vid fel tillfälle, då de senaste två krascherna har gett nedgångar på -65 % och -58 %. Vi kan se en jämförande graf här (notera att AP7 gick bättre till en början pga sin hävstång och att dual momentum gick upp kraftigt under 2008-2009 pga kronan försvagades):



Jämför vi dual momentum med amerikanska ETF-er under åren 1993-2014 mot svenska börsen med MA10 eller relativ momentum mellan guld/aktier/räntor som gav + 5000 % och + 3600 % under samma period så var avkastningen några procentenheter lägre per år. Däremot så gav den svenska börsen otroligt bra avkastning under åren 1993-2014 och var otroligt volatil, vilket gjorde att en svensk investering hade varit bra oavsett. Detta behöver inte betyda att framtida avkastning kommer att vara lika bra och om man har aktier och en stor del av sparandet redan i Sverige så passar det bra att istället satsa på en global dual momentum-portfölj, speciellt i pensionen då man ändå är så beroende av Sverige.

Slutsatsen av denna koll av dual momentum är att det är inte lika enkelt att applicera det på en svensk indexfond och global indexfond som jag hade hoppats. Däremot så har en sådan enkel model gett bra riskjusterad avkastning. Bäst är att satsa på en äkta global portfölj och kombinera den amerikanska börsen med resten av världen som Antonacci kallar Global equity momentum och föreslår i sin bok. Den har gett bäst riskjusterad avkastning och man investerar på en global nivå och är inte lika beroende av t.ex. Sverige som annars.

På grund av detta så kommer jag att göra om min enkla fondportfölj till en riktigt Global equity momentum-portfölj med ETF-er. I min Dual momentum-portfölj på Shareville kommer jag att byta till fonderna ovan. I pensionsportföljerna har jag tänkt byta till liknande fonder. Däremot avvaktar jag att göra bytet då det snart kan bli en säljsignal på USA-börsen.

EDIT:
Fick en kommentar om inte AP7 Aktiefond har gett bättre avkastning än Dual momentum med MA10 eller absolut momentum. Det är faktiskt något jag missat och det stämmer att det har gett bättre avkastning, men inte med mycket. Avkastningen under åren 1993-2014 har varit lite högre men till mycket högre standardavvikelse på 18 % vs 12 % för Dual momentum. Sharpekvoten är 0,7 mot 0,94 för dual momentum som gett en mycket mer stadig tillväxt. Men under många perioder så gick de mycket bättre än dual momentum. Se nedan för graf.


Fick också en fråga om inte det fungerar bättre med dual momentum mellan svenskt index och S&P 500. Testade det och fick följande:


Så det kan ge en aning bättre avkastning än dual momentum på världsindexen, men till lite högre volatiltet. Däremot så blev maximala nedgången i kronor -33 % mot -22 % för ACWI-ex US/S&P500 och Sharpekvoten minskade en aning. Nu har också svenska och amerikanska börserna varit de bland de bästa börserna de senaste 20 åren och det behöver de inte vara för evigt.

Jämför man dual momentum med Sverige och ACWI mot dual momentum med S&P 500 och ACWI så fås följande:


Ganska liknande avkastning men en något lägre den senaste tiden.

Uppdatering till den sista februari 2017 för Dual momentum med Sverige/Globalindex, Sverige/AP7 Aktiefond och AP7 Aktiefond med MA10-regler vs AP7 Aktiefond utan regler.