Robotrådgivning - Bra eller dåligt?

Robotrådgivning har blivit det nya heta ämnet inom finans och både Nordnet och Avanza har nu kommit ut med sina robotförvaltare. Det har lett till blandade reaktioner på Twitter och i sociala medier där de fått ris och ros. Martin på Aktiefokus har en bra artikel där han diskuterar för och nackdelar med Nordnet och Avanzas nya produkter, där han är ganska kritiskt till utformningen. Håller med i mycket av hans kritik och tänkte dyka lite djupare i detta inlägg i just ämnet robotrådgivning.

Robotrådgivning kommer just från USA där det varit vanligt att man har en finansiell rådgivare som ger en rekommendationer på hur man ska investera sina pengar. Där är det ännu viktigare än här i Sverige att spara och investera då man är tvungen att själv spara ihop för sina barns utbildning och sin pension. Traditionellt sett har kostnaden för denna förvaltning varit 1 % per år och därefter har fonder med ett pris på 1 % per år rekommenderats. Därmed har lågkostnadsförvaltning varit revolutionerande, där nu robotrådgivare som Betterment och Wealthfront erbjuder en förvaltning som kostar 0,25 % per år och underliggande fonder har en avgift på ca 0,1 % per år. Det innebär en sänkning från 2 % till 0,35 %, vilket är enormt bra för de flesta sparare, speciellt då de flesta inte fick något mervärde för den högre avgiften.

I Sverige har fallet varit istället att man går till banken och blir rekommenderad deras fonder med en avgift på 1-2 %. Flera som jag känner som är oinsatta har just en blandning av dessa fonder, helst också blandfonder eller fond-i-fond via sin bank. Det var så jag också startade innan jag själv började sätta mig in i ämnet. Dessa fonder har oftast en avgift på ca 1,5 % per år och är ganska dyra om man ser till vad man får.

I denna relation är den nya robotrådgivningen mycket billig och ett bra alternativ till de som inte vill sätta sig in i teorin bakom portföljförvaltning. Själv behövde läsa Nationalekonomi A vid Lund (distanskurs) för att få upp ögonen för indexfonder, vilket som sen satte mig in på banan till denna blogg. Det är inte direkt något man kan förvänta sig alla göra, varpå en enkel app som rekommenderar fonder åt en kan vara ett bra alternativ för den oinsatta spararen.

Men jag förstår också kritiken mot de nya robotförvaltarna. Dels kan de anses onödigt dyra, där Nordnet och Primepilot tar drygt 0,5 % per år och Avanza tar 0,35 % per år. Endast Lysa verkar stå sig i nivå med de amerikanska motsvarigheterna Betterment och Wealthfront med en avgift på ca 0,25 % per år (deras avgift är 0,15-0,24 % plus transaktioner som de uppskattar är tiotals kronor för 100 000 kr (ca 0,05 %)). Utöver det tillkommer avgifterna för underliggande fonder, så totalt blir det ca 0,7 % för Nordnet, 0,65 % för Primepilot, 0,5 % för Avanza och 0,45 % för Lysa. Det är fortfarande en förbättring mot t.ex. fond-i-fond som ofta tar ca 1-1,5 % per år.

Sen håller jag också med om kritiken mot hur valet sker bland fonder. Avanza använder en aktiv komponent som väljer ens exponering. Oftast är en simpel fördelning mellan aktier och räntor fullt tillräckligt för de flesta, vilket både Betterment och Wealthfront använder. Lysa och Primepilot använder liknande modell som Betterment och Wealthfront där man har ett antal billiga fonder och ETF:er som man väljer med en fördelning mellan ränta och aktier.

Av de jag kollat in gillar jag Lysa:s tjänst. En av grundarna är läsare av denna blogg och kontaktade mig för att pröva tjänsten innan den lanserades och intrycket jag fick var positivt. Tjänsten har samma pris som Betterment och Wealthfront, är öppna med hur de investerar i sitt white paper och fungerar smidigt. Testade själv att starta ett konto och sätta in pengar, vilket gick otroligt smidigt trots att jag har en bank som Ica Banken som oftast inte brukar ha bra överföring direkt kopplade till nya tjänster.  (Notera att jag inte fått någon ersättning från Lysa, utan fick bara testa den och tyckte den var bra.)

Den som investerar får ställa sig frågan om det är värt 0,25 % för att de ska välja fonder och balansera det åt en. För den oinsatta spararen kan det vara ett alternativ mot en fond-i-fondlösning. Den som sätter in sig mer kanske inser att man kan lätt kan göra det själv eller få bättre avkastning genom att investera i systematiska strategier.