Absolut momentum vs moving average vs konjunkturstrategin mulitbacktest

Jag tänkte här i ett mer utförligt inlägg gå igenom olika strategier för marknadstajming och jämföra dessa med varandra. Fokuset är på den svenska börsen och i alla strategier så köps obligationer om man inte är i börsen. Jag har tidigare skrivit liknande inlägg men tänkte här samla alla tester för att mer utförligt gå igenom dessa. Mina tester i detta inlägg baserar sig på Riksbankens data för aktiemarknaden, på Fama-French svenska data och SIX Return index från Fondbolagens förening för att kunna testa data på olika källor och jämföra dessa. Nytt i detta inlägg är att jag också beräknar Sharpe-kvoten och standardavvikelsen för de olika strategierna.

Jag berör tre olika strategier i denna analys vilka är beprövade strategier som används av investerare världen över. De olika strategierna är nedan:

Alla dessa metoder testas på månadsdata och bytet sker i slutet av månaden. 

Riksbankens data 1920-2006

Först ut är Riksbankens data för åren 1920-2006. Denna period är så pass lång så att det inte finns tillräckligt med konjunkturdata. I grafen nedan så syns det att fram tills 60/70-talet så gick det bäst för absolut momentum och sedan har det gått bättre för MA10. De båda metoderna gick klart bättre än index och hade en överavkastning på 3,1 %  för absolut momentum och 2,9 % för MA10.


Fama-French data 1975-2013

Näst på tur är Fama-French data för den svenska aktiemarknaden under åren 1975-2013. Här så gick konjunturbarometern bäst, men innan förra kraschen var det ganska jämt mellan de olika strategierna. Sämst gick absolut momentum. Intressant att se så gav ingen av strategierna någon meravkastning under åren 1975-2000, något som flera andra som använder momentumstrategier har visat. Det visar tydligt att en marknadstajmande strategi fungerar i en sidoledes gående marknad som den efter år 2000 och mindre bra i den bullmarknad som skedde under 80/90-tal. Men det drar inte heller ner avkastningen avsevärt i en bullmarket.


Kollar vi på data för avkastningen för marknaden i tabellen nedan så ser vi att både avkastningen ökade och standardavvikelsen minskade i de olika strategierna. Sharpekvoten ökade markant och maximala nedgången minskar från -66 % till -28 %. Den bästa strategin för avkastning är konjunkturbarometern (BC), men den bästa Sharpekvoten fås för en kombination av konjunkturbarometern och MA10. Investerar man med endast konjunkturbarometern så är det maximala fallet -43,6 % men vid en kombination med MA10 är det -27,6 %.

För aktier med låga P/E-tal (30 % av aktierna på marknaden med låga P/E-tal) så fås också bäst avkastning med konjunkturbarometern. Faktiskt så sänker absolut momentum avkastningen för aktier med låga P/E-tal. Här är inte ökningen i avkastning lika stor, liknande som jag kommenterat i ett tidigare inlägg. Däremot ökar Sharpe-kvoten ganska mycket och en maximal nedgång på -25,7 % fås om man applicerar MA10. Återigen så ger konjunkturbarometern med MA10 bäst resultat när det gäller Sharpekvot. 



SIX Return index 1993-idag

SIX Return index uppdateras dagligen på Fondbolagens förenings hemsida och är en perfekt indikator om man vill använda månadsdata från denna i sin investeringsstrategi. Här så har jag valt att endast testa absolut momentum och MA10, eftersom dessa är lite mer konkurrerande strategier. Här ser vi att sedan 1993-idag så har MA10 gett bäst resultat och det är främst sedan 2007 den har visat sig ge bäst resultat. Den är snabbare att reagera på en nedgång och man går ut och in klart tidigare än med absolut momentum. Min uppfattning har varit att MA10 däremot byter oftare mellan aktier och obligationer än absolut momentum, men det var endast 18 byten för MA10 mot 14 för absolut momentum under testperioden. Detta innebär ca 0,8 respektive 0,6 byten per år och kan vägas mot extra courtage/kostnader för byte.


Kollar vi på överavkastningen så var det klart gynnsamt att ha en marknadstajmande strategi de senaste 22 åren. Dessa ökade avkastningen med 2,9 % (absolut momentum) och 5,4 % (MA10). Standardavvikelsen minskade drastiskt för båda strategierna, den maximala nedgången för MA10 blev -22,9 % och Sharpekvoten blev klart bäst för MA10. Senaste 22 åren så har MA10 gått klart bättre än absolut momentum och mot index så ökar avkastningen ordentligt.


Slutsats

Så alla de olika strategierna har gått bra men min slutsats från detta test är att på den svenska börsen har konjunkturbarometern med MA10 presterat bäst när det gäller riskjusterad avkastning. I min tidigare jämförelse så kom jag fram till att endast investera efter konjunkturbarometern är bäst då denna gett högst avkastning, men detta var utan att riktigt kolla på standardavvikelse och Sharpekvot. Nu med efter att ha kollat på dessa faktorer är jag inte riktigt säker längre. En sak som jag känt efter att ha använt konjunkturbarometern i nu 1,5 år i mina investeringar är en gnagande oro för om vi verkligen kommer att se en signal eller ej denna cykel. Mycket talar för att det kan vända innan vi ens ser någon högkonjunktur som syns i barometerindikatorn. Om man då kombinerar dessa strategier så har man alltid en säkerhet och säljer förhoppningsvis av lite innan börsen vänder på grund av konjunkturen. 

När det kommer till absolut momentum så presterade denna inte lika bra som tänkt. Däremot har jag inte hittills använt endast absolut momentum i någon strategi, utan endast Dual momentum som också utnyttjar relativt momentum. Anledningen till att jag använder Dual momentum istället för t.ex. MA10 eller konjunkturbarometern i min enkla portfölj är att man får en global exponering. Om vi nu skulle se ett Japan-scenario framöver i Sverige så vill man inte ha alla pengar investerade i den svenska börsen. Dual momentum gör att man får en bra och smidig exponering mot utlandet och drar också ner på volatiliteten jämfört med absolut momentum.

Så vilken strategi ska man då följa? De på Alpha Architect följer både absolut momentum och MA10, och justerar hälften av kapitalet med båda. De applicerar detta också på flera olika tillgångsklasser. Kollar man in Meb Faber så tillämpar han MA10 på olika tillgångar och Gary Antonacci tillämpar absolut momentum, men helst också dual momentum mellan olika tillgångar. Här i Sverige så kan man kolla in hemsidan Indexinvestering.se som har en egenutvecklad signalmodell med tekniska signaler som är en vidareutveckling av EMA50/MA200. Kan rekommendera CMJ:s blogg Trading the OMX som jag följt nu i två år och faktiskt fick mig att börja investera efter marknadssignaler. 

Själv så har jag däremot aldrig fallit för det gyllene korset (EMA50/MA200) och TA, utan tycker mer att en simpel MA10 strategi känns mer logisk (trots det i stort sett är samma sak). Anledningen är för att med MA10 så får man alltid veta vad ens lägstapris är (MA10 är som MA200 i dagar vilket går lätt att ta fram på Avanzas plottar). Dessutom så minskar man antalet felsignaler genom att endast kolla en gång per månad (t.ex. gick man inte ur i dippen i oktober). I dagsläget så ligger MA10-månader eller MA200-dagar på 6-7 % lägre än index. Så sker går börsen ner med mer än - 6-7 % till nästa månadsskifte så sker en exit-signal. Denna är också mer tight än om absolut momentum ger en signal, vilket är ner -20 %.

Min tanke efter denna genomgång är ändå att göra ett 50-50 bett mellan buy-and-hold och konjunkturstrategin med MA10 i aktieportföljerna. Det kan dra ner avkastningen något men med lägre volatilitet. Hellre lite lägre avkastning än att se innehavet halveras. Dessutom så går det då bra att hålla fördelningen konstant mellan de tre portföljerna och det känns bättre att göra insättningar om man är medveten om att nedsidan är begränsad. Detta innebär att en tredjedel av portföljen är alltid exponerad mot aktier, en tredjedel är styrd av konjunkturstrategin och MA10 och en tredjedel är styrd av Dual momentum.

Framöver kommer jag lägga upp hur trenden ser ut under "Aktuell trend" där man kan se de olika marknadssignalerna. Här nedan så syns MA10-signalerna för de senaste 10 åren. Där kommer jag månadsvis uppdatera MA10, konjunkturbarometern och dual momentum-signalerna (som används i enkla fondportföljen).